Argentina, Chile, Brasilien, Paraguay och Uruguay är inspirerade av den nordiska miljömärkningen och planerar att göra en egen variant.
– Det är rätt politiskt läge att ta sig an dessa frågor – vi lägger mycket kraft just nu på främja frågor om hållbar konsumtion och hållbar produktion i våra länder, säger Cristóbal de la Maza, avdelningschef på miljöministeriet i Chile.
– Vägen till en sydamerikansk miljömärkning måste gå via en dialog och ett ömsesidigt erkännande från alla vi som är med i Global Ecolabelling Network, GEN, säger Björn-Erik Lönn, nordisk koordinator, Nordisk Miljömärkning.
Björn-Erik Lönn var med på den workshop som hölls 17–18 november i Santiago, Chile i FN:s regi, UNDP, The United Nations Environment Program. Fokus låg på nordiska erfarenheter och kunskaper inom området miljömärkning och hållbar offentlig upphandling. Mötet samlade 70 deltagare: sakkunniga och tjänstemän från departement och myndigheter, handel, industri, representanter för standardiseringsorgan, miljö- och frivilligorganisationer inom konsumentsektorn.
Projektet syftar till att utveckla en plan för att skapa ett regionalt miljömärkningsprogram för den sydamerikanska regionen, i dialog med GEN. Länderna kommer att träffas flera gånger nästa år för uppföljande workshop och mer konkret information om kriterieutveckling från Nordisk miljömärkning.
Idag finns det ett typ 1-märke i Brasilien, också en fågel, Beija-flor (kolibri) men det arbetet har inte kommit långt, de fick nyligen sin första licensinnehavare. Brasilien kan också ståta med ett EU Ecolabel-märkt papper, gjort på eucalyptus som råvara. Däremot finns det i samtliga länder olika energimärkningar, liknande EU:s energimärkning.
– Därför tror jag att till exempel vitvaror skulle kunna vara ett första gemensamt produktområde för de här länderna, säger Björn-Erik Lönn.
Även om de här sydamerikanska länderna har visar upp en ekonomisk utveckling som skiljer dem från övriga Sydamerika är det stora skillnader mellan olika socialgrupper. Klyftan är stor mellan medelklassen, som har utbildning och ekonomi, och den stora massan fattiga. Det är ett skäl till att konsument- och miljörörelsen har inte lika stort inflytande som i Norden.
– Mitt intryck efter att ha pratat med konsumentorganisationer är att näringslivet trycker på för en miljömärkning för de är intresserade av att exportera. Beslutsfattarna har inte de sydamerikanska konsumenternas bästa som främsta skäl. Därför är det viktigt att koppla miljömärket till offentlig upphandling för att ge den en mer bred förankring i hela samhället, säger Björn-Erik Lönn.
I Asien, Sydkorea, Kina och Taiwan, har man lyckats koppla miljömärkning till offentlig upphandling. Där ligger man mycket längre fram än Norden och EU med höga mål för upphandling av miljömärkta produkter.